Äntligen lite vår!

Jag har precis vågat plantera ut lite asiatisk kål och några köpta kryddor. Nu ska utemöblerna fram. Dessutom har jag grävt upp ett kilo jordärtskockor. För tillfället är vi självförsörjande på något. Och sylt. Och lite torkade trattisar. Egentligen också bröd om man räknar det som en produkt i sig själv vilket jag tycker att man borde göra. Stefan Sundström skriver om glädjen med att känna att man inte behöver butikernas varor, den tanken slog mig faktiskt när jag gick förbi bröddisken på Coop härom dagen. Bröd har jag i frysen!

Så börjar det

Tomat 'Oxhjärta' tittar upp! Inspirerad av Niki Jabbour har jag även börjat förodla vintersallat, asiatisk kål och orientalisk spenat för utplantering om ett par veckor.

Att skörda året runt

Jag har nu läst det mesta i The Year-Round Vegetable Garden och den innehåller en hel del tips. Har man läst lite trädgårdsböcker så är det egentligen inga dramatiska nyheter men när de kommer sammanställda så här med ett bestämt syfte - att kunna skörda året runt - så ser man lite mer hur man systematiskt skulle kunna lägga upp det. Att den här boken går att överföra till svenska förhållanden beror på att den utgår från författarens hem i Nova Scotia som ligger i östra Kanada som så vitt jag kan tolka har de ett liknande klimat som vårt, bland annat nämns det att man räknar att den första frostnatten kan komma i oktober.

Att tima in fyra odlingssäsonger
För det första delar författaren Niki Jabbour upp året i tre typer som hon kallar Sval säsong (vår samt höst), Varm säsong och Kall säsong.

De Svala säsongerna räknas utifrån temperatur 5-20 C och den inleds tidigt genom en förodling som inleds 6-8 veckor efter vintersolståndet. Det som försås är broccoli och kål. Första direkta frösådden sker i kallbänkar i slutet av mars. Det som direktsås i kallbänkar är betor, kålrabbi, morötter, pak choi och endivesallat.  Hon poängterar att det är viktigt att komma ihåg att planera för och förså dessa grönsaker och gå över till dem när Sval säsong återkommer på hösten.


Varma säsongen är ju den man är van vid, dvs sommaren. Även här försöker hon tima in förodlingen så att det går att skörda kontinuerligt. Jabbour börjar förodla gurka och pumpa 6-8 veckor före sista frosten beräknas (i början-mitten på april). Genom att värma upp jorden försöker hon plantera ut småplantor redan ett par veckor före den normala tidpunkten (vilket man brukar säga är när jorden är ca 10 C). Det gör hon genom att täcka jorden med svart plast. Hon använder också fiberduk och glasklockor (eller avklippta PET-flaskor) som miniväxthus över plantorna för att hålla värmen. Viktigt att komma ihåg om man vill starta odlingen tidigt är att göra i ordning bäddarna redan på hösten så att det är färdiggrävt och ev gödslat, tex genom gröngödsling, så att man inte behöver lägga tid på jorden på våren.

Skörden under den Kalla säsongen går ut på att odla sådant som med olika metoder kan stå kvar i landet trots vintern. Där finns det två huvudsakliga kategorier, grönsaker som purjo och grönkål som kan stå kvar i landet och tål lite snö och rotfrukter som hon täcker med ett tjockt lager av halm så att de inte fryser. Hon använder även fiberdukstunnlar på vintern för att skydda grönsakerna och här beskriver hon något som jag inte har upptäckt eller som möjligen inte finns i Sverige nämligen tre olika tjocklekar på fiberduk. Det är då den tjockaste som används på vintern, inte den tunna som man normalt kan ha på sommaren. Hon skriver även att hon direktsår i kallbänk spenat och asiatiska bladgrönsaker som är köldtåliga. Men här undrar jag hur bra det egentligen går, jorden fryser ju även i en kallbänk, alternativt så fryser vattnet när man vattnar. Möjligtvis kan detta fungera om man försöker förhindra jorden att frysa genom att täcka den med halm men så fort det kommer upp små skott så måste de ju ha ljus och kan inte vara täckta av halm. Dessutom är min erfarenhet att en sån odling borde bli ganska långsam och slö av kylan. Men möjligtvis kan man tänka sig att man sår sent på hösten så att växterna kommit en bit innan minusgraderna kommer och utnyttjar att de växer till sig långsamt genom kylan.

Fem sammanfattande tips
För att kunna tima grönsakerna till ett jämnt flöde ger hon fem tips:
1. Planera i förväg, gärna för hela året, vad som ska skördas i varje period
2. Förså och ha hela tiden småplantor redo att sätta ner där det är skördat och det finns luckor
3. Gödsla och jordförbättra
4. Skörda så fort tillväxten börjar avta, vänta inte på att exempelvis de sista bönorna ska mogna, rensa sedan bort växten och gör plats för annat
5. Odla med växelbruk och odla inte samma sak på samma ställe.

Hon  förespråkar täckodling och boken innehåller tips på vad man kan samplantera. Hon tar även upp detaljerade beskrivningar av lämpliga grönsakssorter för sådan odling och ger skisser på hur en passande köksträdgård skulle kunna vara designad. Allt som allt mycket matnyttigt! Och plötsligt inser man fördelarna med att ha flera kallbänkar, inte bara för plantuppdragning utan även för skyddad odling under Svala säsonger. Att kunna förlänga säsongen på det här sättet känns väldigt passande för att bli mer självförsörjande med en vanlig villaträdgård där man kanske inte har möjlighet att göra grönsaksland tillräckligt stora för att täcka upp för allt som behövs enbart genom sommarodling. Om odla på höjden är ett knep för små ytor så borde detta vara ytterligare ett knep, dvs öka antalet skördar per år på samma lilla markplätt genom att förlänga säsongerna så effektivt som möjligt. 

Odlingsstrategi

Nu börjar det dra ihop sig för att förså så smått. Kan jag skriva att jag egentligen inte gillar fröodling? Nåväl. Jag gillar inte fröodling så värst mycket, det är så lätt att det misslyckas. Men för att förbättra oddsen så har jag kommit fram till ett antal principer som jag har tänkt att applicera i år:

1. Ju petigare, ju närmare huset
Som jag skrev tidigare så anlade vi en köksträdgård i ett avlägset hörn i trädgården. Det funkar väldigt dåligt, dels för att man inte passerar förbi bara så där och kan titta till det hela ett par gånger om dagen och dels för att det blir ett omak att dra fram slangar och släpa dit gödsel mm. Så i år har jag köpt åtta rejäla murbruksbaljor, typ den här modellen de är typ 90x45 cm och ska odla precis utanför köket på altanen. Kanske inte det snyggaste men jag kom fram till att det var det billigaste sättet att få ihop ett antal större odlingstråg. Min plan var från början att jag skulle fylla dem till hälften med lecakulor för att de inte skulle behöva bli alltför tunga men efter att ha kollat på priset på lecakulor insåg jag att det går ju bort. Så nu är jag öppen för förslag för om man kan ta något annat att fylla ut en bit upp med som påminner om lecakulor. Alternativt så tar man jord, det kan ju för all del vara bra med mycket jord som är fuktighetshållande.

2. Ju mindre mängder, ju närmare köket
Kryddor och annat man bara vill knipsa av litegrann till en gryta ska helst vara i köket eller möjligtvis på en lagom höjd så att man kan öppna köksfönstret och klippa av lite. Det finns ingen anledning att anlägga en kryddgård om man inte når den på tio sekunder från köket.

3. Täcka upp så brett som möjligt hellre än så mycket som möjligt
Här tänker jag mig att jag vill experimentera och försöka testa så mycket som möjligt själv. Hur svårt är det tex att göra egna cornflakes? I boken Farmare på fritid från sjuttiotalet som jag skriver mer om i ett inlägg nedan inleder man odlingsavsnittet med att skriva ett långt avsnitt om lin som tydligen var trendskörden nr 1 för gröna vågare då det begav sig. Linfrö äter vi ganska mycket av och det har aldrig kommit för mig att man kanske skulle kunna odla det själv. Får återkomma med den här punkten mer ingående så småningom.

4. I första hand vattna med regnvatten eller återanvända vatten
Det här är möjligtvis fånigt men jag har börjat i mycket liten skala att återanvända vatten. Dvs jag tar äggkokvatten, överblivet vatten i tekokaren, mm och häller det i vattenkannan. I sommar har jag tänkt att göra detta i större skala, dels genom att spara på vattnet från köket men också genom att spara regnvatten i tunnor. Det gäller bara att ha tunnorna placerade på ett sånt sätt att man lätt kommer åt dem vilket skulle innebära att man måste leda vattnet runt en gavel. Kanske kan det fungera med hjälp av sådana där regnvattenspridare i mjukplast? Det känns bara så oändligt onödigt att stå och spruta färskt dricksvatten på mina odlingar. 

5. Odla med tanke på hur maten ska förvaras och hur man vill äta den
En stor miss som jag har gjort varje år är att så varje grönsak i en enda omgång. Egentligen är det betydligt bättre att så med några dagars mellanrum. Tex mangold som jag älskar att steka upp med olivolja och vitlök, det är så utmärkt att bara gå och plocka av en liten skörd och inte behöva frysa och greja för att allt är skördemoget. Morötter är också något man skulle kunna tänka sig att så då och då så att man inte behöver förvara i onödan. Principen är då att odla så att så mycket som möjligt kan förvaras i landet. För att underlätta den här principen så har jag beslutat mig för att helt skippa att försöka få vackra grönsaksland, hela den här potagertrenden sätter lite krokben för mig känns det som, i ivern att få det vackert så får man för sig att landet ska vara prunkande överallt. I år ska jag släppa det helt och bara fokusera på att få mat på bordet på mest effektiva sätt.